"It´s Mysterious times"

Alla mina tre musketörer har hört av sig idag.

"Men tänk er det så här, förklarar jag:
När Askungen kastat sig i prinsens armar när han deklarerat sin kärlek, och då hon samtidigt just intygat att hon kommer älska honom tillbaka för evigt, säger han att han redan är gift med den elaka styvmodern!?
Eller att De sju dvärgarna häller i Snövit en massa rödvin och sen föreslår de gruppsex!?
Eller att Rödluvan istället till sin förvåning blir uppäten av vargen! Att sagan slutar så!
Eller att då Prinsessan kysser prinsen förvandlas han till groda!
Eller slutligen att Törnrosa minsann får vakna av sig själv hundra år senare för att prinsen aldrig kom?!
Det är inte lätt att vakna upp till detta! Det fattar ni väl!"

”Skärp dig nu kvinna! ” säger den första! "Le för dig själv och i ICA-kön så ler ICA-kön tillbaka!"

Du fattar inte säger jag till den andra! Vad vet du om ångest!? Ingenting svarar han ”men sluta förvänta dig så mycket av din omvärld! Tänk inte så långt fram!” Utred inte allting hela tiden! Men jag är ju sådan säger jag. (I alla fall ett par dagar till) JAG NÖJER MIG INTE! DET ÄR DÄRFÖR JAG INTE SITTER I EN VILLA I FÖRORTEN! Säg om det finns något jag kan göra fortsätter den andra. Vad som helst? Det finns ingenting mer du kan göra svarar jag. Det enda som hjälper är att du Bara lyssnar, står ut med mig och sen när jag har pratat klart så skäller du på mig allt vad du orkar! Sparka igång mig igen! Du är ju den vettigaste jag känner så allt du säger är bra för mig. Han skrattar nu. ”Om jag är den vettigaste du känner så måste du skaffa dig nya vänner!”

Den tredje ringer från utkanten av världen.”Jag fattar exakt hur det är att känna sig ensam” tröstar han. Snälla kom hem snart ber jag då. Jag saknar dig så! "Kram på dig vännen" ler han genom luren från landet bortom ingenstans.

Jag avslutar i alla fall med lite självplågeri! I ren trots? Låter trasan vridas ur sitt sista varv. Inte en enda droppe hopp får bestå! Låter honom spela en stund på mina nerver, de som är direkt kopplade mellan mitt hjärta och min hjärna. Hans fingrar spelar försiktigt på strängarna och hans röst vaggar mig stilla när jag sjunker mot botten.

“It´s Mysterious times. I am letting you go. All this time I have been loving you so.“

Han sjunger inte till mig men det tröstar att höra de ledsna orden från hans läppar. Snart är det dags att släcka lågan i mina ögon, dra ur nervsladdarna, bädda ner kroppen och stänga av timern. Värk ut det nu då för helvete! Jag häller i mig ett glas vin och sluter ögonen. Väck mig om hundra år någon!

Men hon öppnar dem igen efter en liten stund. Helt av sig själv, av egen kraft ställer hon kroppen upprätt, tänder alla lampor och tänker istället på er en stund. Tack för att ni finns där ute lite varstans och för att ni pratar i ordning den här dumma dumma Askunge! Jag ska aldrig mera tveka nu. Jag kan bättre än så här! Jag lyssnar på era ord innuti mig nu. It´s Mysterious times you are letting him go. All this time you have wanted to know. All this time you have wanted to go.

Jag älskar er alla tre så som bara mitt vackra hjärta förmår.