som en liten fjäril?

Afterwork
Han kommer dit senare. Han med en tatuering tvärs över bröstkorgen. Med mössan långt nerdragen i pannan ler han mot mig. Han skrattar åt mina skämt och jag åt hans. Mitt sinnes galenskap mot hans intellekts dårskap tävlar mot varann. De andra runtomkring är endast åskådare nu.

Vi kryssar fram på isen som erövrat Götgatan mellan människorna. De skrattar högljutt och är på väg hit och dit denna fredagsnatt. Vi går mot strömmen av festfolk smått berusade och yra. Han berättar om sitt, jag går bredvid lyssnar tyst. Han är så vacker att jag tappar mitt huvud just där någonstans längs Götgatan. Hans arm snuddar mot min ibland och då och då när jag halkar (jag tappar fotfästet mer pga honom och hans ord, mindre pga mina fötters ostadiga underlag) kastar han fram sin hand mot mig fri att hålla i. Jag släpper den genast varje gång jag återfår balansen.

Framme Vid min port stannar han mitt emot mig och tittar in i mig, genom mina ögon. Jag måste bryta magin genast och slår ner blicken mot mina frusna fötter. Men han låter mig inte undkomma utan lägger sina starka armar runt min kalla kropp och håller om mig. Kylan och mörkret försvinner sakta då jag trycker min kalla näsa mot hans jacka.

”Vad ängslan skulle det icke ge anledning till om människor tid efter annan föllo omkull döda eller grepos av konvulsioner utan att någon kunde ange skälet härför. Så ingriper kärleken i människolivet, med den inskränkningen att ingen blir ängslig och de älskade själva anse det som högsta lycka. Däremot skrattar man åt det, ty det komiska och det tragiska stå i oavlåtlig korrespondens.”

Lördag
”Känn då dig själv, djärvs att utforska Gud; människosläktets rätta stadium är människan. Placerad på detta näs av ett tillståndmitt emellan, dvs varken ängel eller djur, en dunkelt vis och primitivt storslagen varelse, med för mycket kunskap för det skeptiska lägret och med för mycket svaghet för stoikerns stolthet, svävar hon mitt emellan; tveksam huruvida hon skall handla eller slå sig till ro, tveksam om hon ska anse sig vara en gud eller ett djur och huruvida hon skall sätta själ eller kropp högst; född endast för att dö och resonerande endast för att ta miste. Hennes förstånd är sådant att hon är lika okunnig vare sig hon tänker för litet eller för mycket – ett kaos av tanke och passion, i ett enda virrvarr ständigt bedragen, eller tagen ur villfarelse, av sig själv. Skapad för att till hälften resa sig, till hälften falla; mäktig herre över allting, likväl i rov för allt; den enda som kan döma om sanning, men störta ner i ändlösa misstag; värdens ära, åtlöje och gåta.”
An essay on man. Alexander Pope

Det är vi tre som sitter på Babs inne på biografen Zita och dricker öl; Kerstin, Lea och jag. Vi trivs där inne. Stället är pretentiöst o pretentiöst med sin poetiska atmosfär och lite solkiga inredning mitt på Stockholms paradgata.

Lea som är 36 och är ytterligare en desperat singel utan barn med panik blinkande i ögonen. Jag frågar om hon testat match (och berättar tveksamt om min mindre framgångsrika statistik) och hon svarar att hon aldrig i helvete kommer ge sig in i det där igen. Hon berättade att hon en gång i tiden varit inne på en sån där sida och börjat chatta med en kille som verkade trevlig och helt normal. Efter ca en halvtimme skickade han en videosnutt där han satt och runkade och frågade henne vad hon tyckte!? Vad tycker man om det utbrister hon och skrattar nästan lite hysteriskt? ”Ska man godkänna storleken”? Denna incident hade botat henne för evigt förklarar hon.

Vi pratar nu om ”krograggning”. Hon skrattar och säger att hon inte vet hur man ska hitta nån ute på krogen. Hur börjar man? Vad säger man liksom? ”Känn på fittan så får du popcorn?”

Hon dejtade en kille i somras ett par ggr men hon hade avslutat det genom att säga tack för knullet! Han hade sett smått förnärmad ut och hörde aldrig av sig igen. Anledningen till hennes bryska avsked var att han inte var en sådan som passade in i ”mallen” som familjeförsörjare. En 39e årig flummig kille som jobbade deltid som musiklärare och resten av tiden satt och drömde om att bli rockstjärna har inga goda framtidsutsikter med en singelkvinna med barnfamilj på tapeten. Han hade dessutom svarat på sina egna frågor på ett mycket irriterande vis och körde bil barfota! Det blev för mycket förklarade hon! Han kommer aldrig att bli det. Rockstjärna! Tragiska människor som inte fattar bättre står jag inte ut med!

Hon fortsätter analysen kring denna framtidsvision.

”Frågan är vad jag kan stå ut med? Det kommer ju komma nåt skit med på köpet det inser jag. Antingen är han väl alkoholist, missbrukare av nåt annat slag, deprimerad, arbetslös eller mytoman?

Hon berättar nu att hennes väninna ska gifta sig nu med en mytoman. De hade träffats på nätet och han hade i ett år hävdat att han endast hade ett barn. Tills det slutligen dök upp 3 till helt plötsligt?! Han hade ursäktat denna miss i kommunikationen dem emellan med att han först i sin profil på nätet minsann bekänt att han var fyrbarnsfar men då inte fått ett enda napp. Då hade han slugt ändat till ett barn och därmed blivit mer framgångsrik och dessutom slutligen fångat in henne förklarade han stolt. Sedan hade han inte vetat hur han skulle ta sig ur detta läge med henne, att han ljugit om antalet. Rätt som det var hade han alltså överraskat henne med sanningen. Hon hade gjort slut då under en period. Men sedan insett att hon inte orkade släppa in någon ny utan tagit tillbaka honom mot att han gick i terapi mot sin sjukdom ”lögnen”.
Men hon fick bittert erfara att allt som tycktes utrett inte alls var på det viset. Efter ytterligare ett par år satt det på hallgolvet en ny söt mycket liten kille och lekte när hon kom över en söndag. Det visade sig att han under deras uppbrott lyckats skaffa sig ytterligare ett barn!? Men nu skulle dom ändå gifta sig avslutade hon historien med.
Vi kvinnor är för sega var min enda kommentar.

”Gift dig och du skall ångra det; gift dig inte och du skall ångra det också; gift dig eller gift dig inte, du skall ångra båda delarna; antingen du gifter dig eller du inte gifter dig kommer du att ångra båda delarna."
Kirkegaard

Vi frågade nu om hon ingenting alls hade på gång? Den senaste hon dejtade var en kvinna berättade hon då och jag och Kerstin satte samtidig ölen i halsen. En spanjorska på 35 som tydligen låg med vad som helst utan förbehåll, män som kvinnor när lusten trängde på. Lea trodde hon var sexmissbrukare. Spanjorskan hade tydligen ringt henne nyligen när hon låg hemma med en Butterfly fastspänd runt musen och bett att bara få höra Leas röst. Mitt på ljusan dagen dessutom när Lea befann sig mitt bland sina arbetskollegor, på väg att checka in på Arlanda. Hon hade låtit henne hållas.

Jag och Kerstin får därefter en redogörelse hur en Butterfly fungerar! Det är tydligen en liten fjäril av nåt slag som man spänner på sig som vibrerar. ”Det är en handsfree!”

Vi går mot Riche.

På väg hem i taxin dyker du upp igen. Jag sitter ensam därbak i mitt hörn och kan inte undkomma. Hur jag än vänder och vrider mig i livet sitter saknaden som en hänglås runt min hals. Hårt sitter det där och vill strypa mig och tvingar mig ner på knä.
Jag tappar bort tankarna på dig oftare nu för tiden och stundtals är det som om du aldrig funnits. Men så dyker du upp där bland skuggorna plötsligt och kallar på mig. Du tvingar mig då att släppa in dig igen så du ohämmat kan dansa runt inuti i mig. Kärleken till dig, blandas med sorgen och gråten igen och jag måste snabbt fly in genom min port för att i ensamhet ta hand om det.

Förklaringen
"Frågar du mig varför jag skriver, gör visor och dikter så gå till forsen som skummande störtar sig utför klippväggen, böj ditt huvud mot forsen och fråga:
”Varför störtar du dig utför?”
Forsen skall då svara dig så här:
”Gå till toppen av detta berg, däruppe i den klara stillheten finner du den risslande källa varifrån jag kommer, får mitt vatten, min kraft och min styrka. Gå dit upp och fråga källan: ”Varför flödar du hela tiden?”
Moses Olsen